Budgivning, strategi och taktik samt vad du ska tänka på vid bostadsköp

I denna guide gällande budgivningstaktik kan du läsa om strategier och knep samt vilka regler som egentligen gäller. För dig som inte orkar läsa så kan vi sammanfatta det såhär:

Ge mäklare och andra spekulanter så lite information som möjligt om vad du är beredd och kan betala. Sätt från början en egen gräns.

5 snabba tips gällande budgivning på bostadsrätt eller hus.

  1. Kolla vad andra betalat tidigare i området
  2. Bestäm vad du är beredd att betala och håll dig till det.
  3. Sätt gärna ett ojämnt tal på ditt maxbud
  4. Avslöja så lite information som möjligt för mäklare och andra budgivare. Till exempel via konsekvent budhöjning.
  5. Avsluta när du nått din gräns, det kommer nya objekt.

Budgivning att tänka på och hur det går till

Budgivning förekommer både på hus och lägenheter (bostadsrätter/äganderätter), det är ett auktionsförfarande så att säljaren ska kunna få maximalt betalt. Budgivningen går vanligtvis till så att i samband med visning får man anmäla att man är intresserad av bostaden. Oftast är det en mäklare håller i budgivningen, det finns någon typ av grundpris/acceptpris som är lägsta nivån säljaren säger sig är beredd att acceptera. Dock händer det att säljaren är beredd att sälja under detta pris om ingen vill betala mer…

Via mäklaren rapporterar de olika spekulanterna sina bud, de får återrapportering via mejl, telefon, sms eller webbsida om de andra spekulanternas bud. Till slut kommer inte fler bud då är budgivningen klar. Nedan skriver vi om vilka regler som gäller.

Få låneerbjudanden från fler än 30 banker, klicka här!*

Innan budgivning ska du tänk på att du ska vara tillgänglig för mäklaren under hela budgivningen, meddela annars det. Allt för att undvika att mäklaren ska få ett dåligt intryck av dig. Tänk också på att tala om för mäklaren att du har finansieringen klar, till exempel via lånelöfte, men avslöja inte till vilket belopp. Ju mindre säljaren och mäklaren vet om hur mycket du kan betala desto bättre.

Budgivning taktik

© Pexels

Budgivning strategi och taktik

Vilken taktik vid budgivning som är det optimala är svårt att svara på men vi skall reda ut vilka olika taktiker som finns och försöka reda ut vilka fördelar och nackdelar som finns med olika taktiker.

Först vill vi ge några generella tips man bör följa innan man påbörjar en budgivning. Det första och viktigaste är att man har satt en egen prisgräns. Det vill säga ett pris som man inte under några omständigheter kommer gå över. Gör detta direkt efter att du varit på visning, sett bostaden, området och föreningens årsredovisning. Detta är viktigt för att man annars riskerar att dras med i den hets en budgivning innebär. Man tenderar då att inte värdera bostaden rationellt utan istället dras med i en känslomässig tävlingskänsla. Det är mycket dumt. Det är då bättre att förlora och satsa på nästa bostad.

Det andra tipset vi på Moveria vill dela med oss av när det kommer till budgivning, taktik och pris är även det starkt kopplat till att sätta sin egen prisgräns. När prisgränsen sätts, så se till att det finns en buffert på ränteökningar och kanske också en eventuellt höjd avgift om det är en bostadsrätt. Även om räntan i dagens läge är mycket låg så skall man vara medveten om att den förr eller senare lär gå upp. Räkna därför en form av ”worst case” scenario när du räknar på hur mycket du har råd att låna. Vad händer om räntan går upp till fem procent? Har du fortfarande råd att bo i den tänkta bostaden då? Om svaret är ja så har du en god buffert och kan glatt buda tills du når din prisgräns. Är svaret nej så var försiktig och se noga över din ekonomi och de utgifter du räknar med att ha de kommande åren.

När det kommer till olika budgivningstaktiker så finns det framförallt två stycken som dominerar.

Den första är den så kallade ”minimala ökningen”. Denna budgivning taktik går till som så att spekulanten bjuder det minsta möjliga, över det nuvarande högsta budet. Är det högsta budet för närvarande en miljon bjuder man en miljon + minsta tillåtna höjning.

Fördelen med denna budgivning taktik är att det inte kommer finnas något glapp mellan det som vinnaren bjuder och det som tvåan satt som pristak. Det finns alltså ingen risk att överbjuda när man använder den här taktiken. Den hade således varit optimal om alla spekulanter hade satt ett pristak och budat tills det taket hade nåtts. Den spekulant med högst pristak hade då vunnit med minsta möjliga marginal till tvåan.

Nackdelar som diskuteras med denna budgivningstaktik är att den tenderar att få med sig onödigt många budgivare i början av budgivningen. Budgivare som kanske inte var så intresserade egentligen som, tack vare de låga prishöjningarna ser en chans att göra ett kap. Detta är något som ofta höjer slutpriset. Det är också så att alla budgivare inte sätter ett pristak och den här typen av budgivning kan då lätt bli ett budgivningskrig där vinnarinstinkt och ”enda chansen” känslor styr priset mot onödigt höga nivåer. Det är också så att många små höjningar inte uppfattas som lika stora som få stora höjningar. 10 000 kronor 20 gånger, uppfattas aldrig lika blodigt som 200 000 kronor 1 gång. Av denna anledning kan det uppfattningen av priset vara lägre när det skett många små höjningar.

Vår slutsats är att denna typ av taktik lämpar sig bäst i ett läge med få och seriösa budgivare. Vet man att det endast är 2-3 budgivare kvar i racet finns det sällan anledningar till att höja budet mer än minsta tillåtna belopp. Man riskerar då att höja mer än man behöver.

Den andra taktiken för budgivning som ofta används är ”stor ökningen” eller att chockhöja budet. En form utav skrämseltaktik där ett bud långt över nuvarande högsta läggs. Syftet är att visa andra spekulanter att det inte är någon idé att buda för att man verkligen vill ha bostaden.

Fördelarna med denna budgivningstaktik är att man direkt kan skapa sig en hyfsad bild av hur många seriösa spekulanter det finns. Det kan också avskräcka köpare då vissa kan få en känsla av att bostaden kommer att bli dyrare än vad de har råd med. Man minimerar också den ovan nämnda risken om att hamna i ett budgivningskrig. Det blir också väldigt tydligt för andra budgivare hur mycket pengar priset höjts med. Något som kan få den önskade effekten att priset uppfattas som högt.

Nackdelarna med denna budgivningsstrategi är såklart att det finns en risk att man betalar mer än man behöver. Det kanske inte fanns mer än 1 annan budgivare på bostaden och denne kanske hade ett pristak långt under det bud du lade.

Sammanfattningsvis kan man säga att det inte finns någon optimal taktik för att få det lägsta priset. Det kan löna sig att chansa med en stor budhöjning men den säkraste och vanligast förekommande budgivning taktik är att göra små höjningar tills alla konkurrenter gett upp. En kombination av de två där man först gör en stor ökning för att sålla agnarna från vetet och sedan höjer långsamt med de kvarvarande mer seriösa intressenterna är heller inte helt ovanligt.

Budgivningens psykologi

Budgivning är psykologi, att den som vinner en budgivning kallas vinnare är lite konstigt. För det är långt ifrån alltid den som vunnit har gjort den bästa affären. Det finns något som heter vinnarens förbannelse (winners curse), för det kan ju vara så att vinnaren rycktes med i budgivningen och betalade för mycket jämfört med likvärdiga objekt på marknaden. Det är ju helt enkelt så att den som betalar mest är den som tror mest på värdet på huset eller lägenheten. Det är den som tror att bostadsmarknaden ska utvecklas mest som vinner alternativt den som har ett ”eget” värde som inte andra har på lägenheten eller huset. Det kan vara att den personen värdesätter läget mer än andra på grund att det är släktingar som är grannar eller dylikt. Men oftast är det den som har mest positiv syn som vinner. Ofta kan man höra att det är två kvar på slutet som budar mot varandra mycket längre än övriga ville vara med, detta är oftast ett tecken på att någon är på väg att få vinnarens förbannelse.

När detta skrivs i juni 2016 så har vi haft en bomarknad som stadigt gått uppåt under lång tid, vilket gör att många tror att det alltid är så. De som då drabbas av att buda lite för högt har bara behövt vänta lite längre innan marknadens värde varit uppe i det man betalade. Historiskt har det inte sett ut så, till exempel Danmarks marknad som nämns i denna artikel har står på samma nivå som 2004. Då är det inte bra att ha betalat för mycket.

Statistiskt sett är det oftast förstagångsspekulanterna som förköper sig, de är inte vana som andra budgivare att se signalerna när andra hoppar av och det bara finns två budgivare kvar. Ju fler det är med i en budgivning från början desto större sannolikhet är det att några dras med till en lång duell på slutet. Det viktigaste är att du satt ditt slutpris och att du vet varför du är beredd att betala det beloppet. Om du inte vet utan bara budar för att andra gör det så är det ett problem…

Att det är många som är med och budar är även bra om du använder dig av den information du kan få av det. När många budgivare hoppar av vid en viss nivå, då är det dags att tänka efter, kanske är det där som det egentliga marknadsvärdet ligger, men att du har otur och att det finns en som är desperat till att kunna köpa denna lägenhet. Finns det många budgivare upp till en viss nivå så kan du se det som ett gott tecken att du antagligen kommer kunna hitta någon som senare är beredd att köpa till den nivån om du blir tvungen att sälja snart efter köpet. Det kan vara bra att veta för din kalkyl.

Budgivning regler 2019 och villkor

Vanligtvis gäller dessa regler vid budgivning 2019, frågar du mäklaren kan du ofta få ta del av dessa villkor innan budgivningen.

Fastighetsmäklaren är skyldig att presentera alla spekulanter och deras bud för säljaren. Detta gäller oavsett om budgivaren följt mäklarens anvisningar för hur ett bud skall avges eller utformas.

Mäklaren skall informera om och i så fall hur man som budgivare kan följa budgivningens händelseförlopp. Notera att mäklaren inte är skyldig att öppet redovisa samtliga inkommande bud. Se nedan om till exempel dolda bud.

Senast på tillträdesdagen skall köparen av bostaden ges tillgång till en så kallad budförteckning. I en budförteckning skall alla bud som inkommit på bostaden redovisas.

Ett bostadsköp är genomfört och lagligt gällande först när både köpare och säljare undertecknat köpekontraktet. Innan dess kan båda parter dra sig ur överenskommelsen.

Utöver dessa finns det inte några generella budgivning regler. Lagen reglerar inte för hur en budgivning skall gå till utan det är upp till aktörerna i budgivningen att bestämma. Detta innebär att det är säljare och mäklare som styr hur budgivningen går till. En köpare har sällan eller aldrig något att säga till om när det kommer till budgivningens regler och utformning.

Det är ovanligt men ändå förekommande att budgivare använder sig av andra förhandlingsmedel än pris. Man kan till exempel i sitt bud avlägga löften om sådant som snabbt tillträde. Mäklaren är skyldig att även redovisa denna typ av förbehåll för säljaren. Säljaren kan sedan välja att anta ett bud med specifika förbehåll, istället för det högsta budet. Säljaren är aldrig bunden till att anta det högsta budet utan kan välja bud själv utefter sina premisser.

Två typer av budgivning. Öppen och sluten

Öppen budgivning är det absolut vanligaste. Den fungerar som så att alla som vill får vara med och buda. Samtliga budgivare ser varandras bud och kan bjuda över. Oftast sker budgivningen via sms och mejl. Varje budgivare informeras när det inkommer ett nytt högsta bud. Budgivningen fortskrider till dess att ingen vill bjuda över.

En sluten budgivning fungerar som så att en reglerad grupp spekulanter skriver ner sitt bud och skickar till mäklaren. Detta skall ske inom en utsatt tid och samtliga bud skall öppnas/redovisas samtidigt. Säljaren kan sedan välja mellan de olika buden. Antingen accepterar hen ett bud eller så avfärdas alla buden. Sluten budgivning förekommer mycket sällan.

Budgivning regler

© Pixabay

Dolda bud på bostadsrätts- och villabudgivning

Det börjar förekomma allt oftare att budgivare kommer in med så kallade ”dolda bud”, det innebär att budgivaren ställer krav på säljaren att denne inte får redovisa budet för övriga budgivare. Detta kan vara både bra och dåligt, vill man inte driva en budgivning så kan man lägga in ett dolt bud som är högre än alla andra och villkora att det inte får meddelas övriga för då gäller inte budet längre. Detta sätter säljaren och mäklaren i en svår sits, när budgivningen är klar så kan ett redovisat högsta bud inte vara det budet som vann budgivningen. Juridiskt är detta inga problem då säljaren får sälja till vem den vill, men det kan ändå kännas snopet för de som trodde de lagt högsta budet. Om du vill lägga ett dolt bud, så tänk då på att sätta villkoret att budet inte gäller om mäklaren eller säljaren informerar om det, sätt gärna en tidsgräns för hur länge det dolda budet gäller, då har du troligtvis störst möjlighet att få ut mest av ditt dolda bud.

Bud är inte juridiskt bindande innan avtal är skrivet

Vid budgivning så är buden gällande först när både köpare och säljare skrivit under köpekontraktet. Även om det är onödigt, omoraliskt och kan sätta den andra parten i en knivig sits så finns det inga regler eller lagar som hindrar en part från att dra sig ur även efter ett lagt bud. Inte ens om du givet ett bud skriftligt är det bindande. Detta styrs av jordabalken och bostadsrättslagen.

Budgivning innan visning och efter visning

Det finns inget som reglerar om budgivning ska ske innan eller efter visning. På marknader där det är stor efterfrågan på bostäder förekommer det ofta att budgivning sker redan innan visning. En taktik kan då vara att du lägger ett bud i underkant av vad du bedömer som marknadsmässigt pris och villkorar att det måste antas innan visning. Då kan säljaren vara beredd att ta det budet på grund av risken att inte få så mycket betalt när väl visningen är gjord. I forskningen brukar det hänvisas till att de flesta människor tycker det är värre att riskera att förlora än att chansa och vinna. Även fast sannolikheterna skulle vara desamma. Det är dock ingen idé att lägga ett skambud med tidsgräns för då finns det ingen anledning för köparen att ta det.

Budgivning avslutad

Säljaren har alltid fri prövningsrätt av alla anbud, det vill säga säljaren har rätt att sälja till vem den vill oberoende om den lagt högsta budet eller ej (om det inte reglerats något annat i ett avtal, vilket är ovanligt). Alltså kan en budgivning sluta med att säljaren väljer att sälja till en som inte lagt det högsta budet men kanske för säljaren det bästa budet. Det kan vara sådana saker som att tillträdet kan ske snabbare eller att köparen erbjuder sig att ta huset som det är utan flyttstädning.

En vanlig fråga är ”hur länge vara en budgivning”, svaret är att den varar tills den är klar. Det är upp till säljaren och mäklaren att avgöra när det inte kommer komma fler och bättre bud. Drar en budgivning ut för långt i tiden finns ju risken att budgivarna drar sig ur. Det är vanligt att det i reglerna gällande budgivningen satt upp villkor om att när det inte kommit några nya bud inom en viss tidsgräns till exempel 24 timmar så anses budgivningen vara avslutad. Den enda som egentligen kan avgöra om en budgivning är klar är ju säljaren, när den är nöjd så är budgivningen klar!

En budgivning som drar ut på tiden kan bero på många orsaker, men det finns inget som hindrar att du sätter en tidsgräns på hur länge dina bud gäller för att sätta press på säljaren. Skälet till att en budgivning drar ut på tiden kan ofta vara att andra köpare väntar på besked i egen försäljning eller från banken.

Om någon drar sig ur budgivning eller drar tillbaka bud?

När någon drar sig ur budgivningen och det är fler än du kvar så fortsätter budgivningen oftast som vanligt. Likaså om någon drar tillbaka ett bud. Dock finns det inga lagkrav som föreskriver vad som ska hända. Om du anser att budgivaren som drar sig ur budgivningen har påverkat den mycket så kan du begära att budgivningen ska börja om. Det är upp till säljaren och mäklaren att fatta beslut om vad som ska göras. Om du är ensam kvar när den andra budgivaren drar tillbaka sitt bud och det var det högsta budet. Då finns det inget som säger att du måste stå för ditt bud som var det näst högsta, vi på Moveria, rekommenderar dig att åtminstone lägga ett nytt bud som är på samma nivå som när ni var tre kvar som budade på huset eller lägenheten.

Vunnit budgivning – Vad händer nu?

Mäklaren tar kontakt med dig och ett skriftligt avtal ska ingås, muntliga avtal gäller nämligen inte fastighetsaffärer. Ni skriver under avtalet där det framgår vad ni köpt, av vem och till vilket pris samt villkor till exempel tillträdesdatum. Om det är en bostadsrätt så ska bostadsrättsföreningen godkänna dig som medlem innan köpet kan gå igenom, är det ett hus är det vanligt att en besiktning är med bland villkoren. Mäklaren skickar över avtalet till bostadsrättsföreningens styrelse för godkännande. Innan dess har du oftast lagt en handpenning på 10%, dessa pengar får du tillbaka om bostadsrättsföreningen inte skulle godkänna dig som medlem. På tillträdesdagen så har mäklaren sett till att ni fått tillgång till nycklar och annan nödvändig information så att ni får tillgång till bostaden. Innan ni får nycklarna så görs likvidavräkning, lånehandlingar gås igenom, köpebrev skrivs för lagfartsansökan om det gäller ett hus, sen är det klart och nycklarna kan lämnas över. Tänk också på att från denna dag bör du ha en försäkring för bostaden.

Budgivning med och utan lånelöfte

Du kan vara med i en budgivning både med och utan lånelöfte, dock kan mäklaren och säljaren ställa krav på att du ska ha lånelöfte eller kunna visa att du kan finansiera bostaden, för att få vara med i budgivningen. Tänk då på att avslöja så lite som möjligt för säljaren och mäklaren om stort ditt lånelöfte är, ju mindre information de har desto mindre vet de om vad du hade kunnat betala.

Fusk vid budgivning

Fusk förekommer vid budgivning men det är väldigt sällan det kan bevisas. Det som oftast kan misstänkas är att säljaren eller mäklaren har haft bulvaner som lagt bud för att trissa priset. Flera mäklare har kundombudsmän som kan granska en budgivning om du misstänker fusk. Du har inte någon rätt att få ut listan med de andra budgivarna, men det kan mäklarnas kundombudsmän få. Om du misstänker fusk och inte tycker att priset är ok, så är din bästa möjlighet att ta tillbaka ditt bud. Budet är ju inte juridiskt bindande förrän avtalet är underskrivet, så du har all rätt att lägga ett lägre bud eller helt dra dig ur.

Budgivning – Hur går det till?

Det vanligaste vid en budgivning är att det går till enligt följande:

Visning av bostaden – Antingen öppen visning på några vid några olika tidpunkter eller enskild visning där spekulanter anmäler sig till mäklaren för en visning av bostaden.

Budgivning – Efter visning anmäler spekulanterna intresse för att buda på bostaden. En budgivning startar. Oftast sker den via mail och sms och alla som anmält sig som spekulanter får uppdateringar när det inkommit ett nytt högsta bud.

En köpare – En segrare i budgivningen utses och säljaren accepterar köparens bud. En muntlig överenskommelse har gjorts.

Lånelöfte – Mäklaren kontrollerar med banken att köparen har tillgång till den likvid som krävs för att köpa bostaden.

Köpekontrakt signeras – Ett köpekontrakt med alla villkor om tillexempel tillträdesdatum signeras. Oftast görs detta på mäklarens kontor där både säljare och köpare närvarar. Nycklar kan lämnas över nu eller senare. Köpet är nu juridiskt bindande.

Eftersom det som ovant nämnt inte finns så mycket regler vid budgivning så kan händelseförloppet skilja sig från köp till köp. Det viktiga är att alla parter och framförallt mäklaren är tydlig med vem som skall göra vad och när det skall ske.

Budgivning hur mycket ska man höja?

Om du läst om de olika strategierna för budgivning ovan så har du fått en bild av hur mycket du ska höja. Oftast har säljaren satt en gräns för lägsta budhöjning, men det finns inget som hindrar dig från att bryta mot den regeln. Mäklaren måste meddela alla bud till säljaren oberoende om du följer uppsatta budregler eller ej. Om man tittar på de öppna budgivningarna på Hemnet kan man se att de flesta genomförda köp genomförs av den som är snabb med motbud strax över de andra spekulanterna. Att hela tiden höja budet med lika mycket kan också vara bra då du då avslöjar så lite som möjligt om du är nära slutet eller ej. Vanligt förekommande är att när köpare närmar sig sin gräns eller till och med har passerat den så minskar budens storlek, det ger dig bra information att det troligt är nära att den spekulanten snart ska dra sig ur budgivningen.

Vad innebär acceptpris, utgångspris och marknadspris vid budgivning

Acceptpris eller accepterat pris är det pris som säljaren säger sig vara beredd att sälja till, det är dock fritt för en köpare att lägga ett lägre bud. Accepterat pris har minskat i annonserna då många mäklare på ett oseriöst sätt satt ett för lågt acceptpris för att får en budgivning med många budgivare. Utgångspriset anges ibland när acceptpris inte finns, det är helt enkelt till vilket pris bostaden är utannonserad till och det ger en indikation på vad säljaren väntar sig men det förekommer säljare och mäklare som på ett oseriöst sätt sätter ett mycket lågt pris i annonsen (lockpris) för att få många att påbörja en budgivning. Marknadspriset är det priset som marknaden är beredd att betala för denna bostad vid just detta tillfälle. Precis när budgivningen är klar så är marknadspriset detsamma som slutpriset. Men marknadspriset kan snabbt påverkas av många faktorer såsom konjunktur och ränteläge. Mer långsiktiga faktorer är läget och typ av bostad.

Vad är rätt slutpris vid en budgivning?

Rätt pris är det pris någon är beredd att betala. Dock kan det vara så att jämför man med likartade bostäder i samma läge så går det ju att jämföra kvadratmeterpris, skick, med mera. Det säger dock bara vad andra tidigare varit beredda att betala, och ger en indikation vad andra kan vara beredda att betala i en framtid. För mindre än 10 år sedan sjönk bostadspriserna i Danmark med 35% på 3 år, och priserna har i princip inte stigit sedan dess. Många är överens om att detta skulle kunna hända i Sverige också, framförallt på storstadsmarknaderna. På en nedåtgående marknad kan det vara väldigt svårt för säljare och köpare att komma överens om vad som är ett marknadsmässigt pris, då säljare ser vad andra har fått bara månader innan och många inte räknar med att bostäder kan förlora i värde.

En avgörande faktor gällande vad de är beredda att betala är deras egen smak, tyvärr har de flesta liknande smak och föredrar en sjöutsikt framför ett tätbebyggt område, likaså går det trender i vilka hus och lägenheter som är mest populära. Den som gillar miljonprogramsbostäder kan få ett bättre kvadratmeterpris än de som tycker om 30-talshus med stor tomt. Detta är en faktor att fundera kring, finns det något som är viktigt för dig men inte för andra och finns det faktorer som är viktiga för många andra men inte för dig. Då ska du sikta in dig på de objekten som har dina faktorer men inte så mycket at det som många andra är intresserade av.

Strategi för budgivning – fördjupning

Du kan alltid krydda dina bud med sådant som inte kostar dig någonting men som kan ha ett värde för säljaren. Mäklaren är sällan intresserad av detta då de vanligtvis är provisionsbetalda utifrån köpesumman. Men Mäklaren måste meddela alla bud, även de som inte följer uppsatta regler.

Exempel på vanligt förekommande sätt att få säljaren att sälja till just dig är:

Du ger intrycket att det kommer bli problemfritt, många säljare av framförallt hus är rädda för att senare få problem med att köparna hör av sig och begär att få pengar tillbaka för det ena och det andra. Även fast köparen har fel så tar det kraft från säljaren vilket gör att de flesta är beredda att ta ett lägre pris för att slippa eventuella framtida problem.

Tidigare eller senare tillträdesdag, beroende på vad säljaren vill så kan du anpassa dig.

Vid till exempel dödsbon kan du erbjuda att du röjer ur bostaden så att de inte behöver flyttstäda utan bara kan lämna allt som det är.

Erbjud säljaren att du även köper lösöret det vill säga möbler och allt annat i och utanför bostaden.

Lova att ta hand om huset, de som bott länge i ett hus och kanske byggt det själva kan ha intresse av att det bevaras. De kan hellre sälja till en blivande barnfamilj än någon som tänker sig att riva huset och bygga nytt.

Erbjud ett byte med en hyresrätt eller med en bostadsrätt, detta är lagligt om det görs helt transparant.

Budgivning utomlands

Utomlands varierar det hur budgivning går till och om det är reglerat i lag eller ej. I Sverige är du inte juridiskt bunden av dina bud på bostadsrätt eller hus, det är dock vanligt förekommande vid budgivning utomlands. Kontrollera också noggrant vilka ytterligare avgifter som ska betalas, det kan vara så att du ska stå för hela eller del av mäklararvodet eller den som förrättar budgivningen. Det kan också förekomma andra avgifter och skatter som tillkommer efter budgivningen. I Sverige ska mäklaren för båda parters bästa även fast den vanligtvis är betald av säljaren. Utomlands förekommer det att både säljare och köpare har mäklare och det är dessa som gör upp affären. Så det bästa är att du tar kontakt med en lokal mäklare som kan förklara hur marknaden fungerar. Ofta kan du få tag på lokala mäklare via svenska mäklare alternativt via lokala skandinaviska föreningar.

Mäklarens roll vid budgivning och deras psykologi

Till skillnad från vad många tror så ska mäklaren vara opartisk, den är oftast betald av säljaren, men det ska inte påverka opartiskheten. Mäklaren ska alltså inte företräda varken säljare eller köpare i affären.

Mäklaren få så mycket som möjligt för bostaden och framförallt så snabbt som möjligt. Mäklaren har ofta en procentandel på affären, det är viktigare för en mäklare att hinna med fler affärer än att det sista budets höjning på 100 000 kr. Därför strävar mäklaren att stressa affären, det gör också att du får mindre tid att reflektera och ta förnuftiga beslut. Även fast mäklaren enligt de regler som finns ska företräda båda parter, så är ju sanningen att de i de flesta fallen får betalt av säljaren. Därför är det viktigt att inte delge mäklaren mer information än du behöver, det räcker att mäklaren får reda på att du har fått lånelöfte av banken som räcker för denna bostad, de behöver inte veta vad ditt maximala löfte är. Likaså när du budar behöver du inte delge information om att du är beredd att ”gå väldigt långt…”. Du kan utnyttja denna vilja till snabb affär genom att innan visning ge ett tidsbestämt bud i det undre spannet av vad du tror marknaden är beredd att betala. Mäklaren kan du råda kunden att ta detta bud för risken att senare få ett lägre, att mäklaren dessutom slipper visning och får ett snabbt avslut är ju en ren bonus för mäklaren.

”Får du spekulanten att börja planera gardiner så har du kommit långt”. Citat är från en säljkurs av bostäder som undertecknad var med på under 1980-talet. Det gäller ännu idag, att kan mäklaren få dig att se en framtid i bostaden så är du beredd att sträcka dina bud lite längre än vad du kanske tänkt från början.

Lycka till med din budgivning!

Uppdaterad 2020-05-06 (Första publicering 2014-11-27)
Av  Mattias | 20-05-06 |
Kommentarer (0)